Motorcyklarna fortfarande i BandLEngstroms ägo

Garaget där vi parkerar motorcyklarna ska rivas i höst och vi blir därför av med parkeringsplatserna. Det har inte funnits något ledigt garage i närheten och eftersom vi inte vill förvara motorcyklarna på gatan bestämde vi oss för att sälja motorcyklarna. Men så plötsligt vände allt från bedrövelse till glädje. Stockholms kommun som äger garaget på andra sidan gatan där vi idag står, hade plötsligt fått flera lediga MC-platser. Bosse kontaktade kommunen och bokade två MC-platser, och det billigare än vad vi tidigare betalat.

Det här måste firas så Bosse satte sig på hojen och gasade iväg på en mini MC-cachingrunda. I Västberga Industriområde brukar vi normalt vinterförvara motorcyklarna hos Örby MC, men i år hoppar vi över det. Men det hindrade inte att Bosse att köra förbi där över en Ny bro – Västberga Allé. Vägen har länge varit avstängd men nu när bron är på plats kan man återigen köra där.

På Vivelvägen vimlade det av småmugglare i gula västar. Inte konstigt eftersom det ligger ett dagis där. Småmugglarna passerade på rad och fortsatte över gatan övervakade av tre stormugglare. När de passerat plockades burken fram, och sen bar det av till nästa cache.

Typiskt, hela nanoremsan fick rullas ut

En handfull burkar loggades och även En geocache efter vägen. En titt på klockan avslöjade att det var dags att avrunda och köra mot Hägerstensåsen. På Café Gården var det dags för Event #24: Sensommarfika – Hägerstensåsen. Ett återkommande event som brukar vara välbesökt. Den här gången beställdes ingen hamburgare som Bosse annars brukar ta, utan det fick räcka med en smörgås.

Väntar på att husse ska fika klart

Sunfleet byttes till Circle K

Ryggsäcken var packad med kaffe o mackor, allt vi behöver för att klara en hel dag. Planen var att logga de cacher vi saknade för Challenge Norsbol #8 – Ytterligheter AB län och till det behövde vi en bil. Alla Sunfleet bilar var uppbokade utom en vid Odenplan som vi bokade och tog bussen till för att hämta. Bilen står i ett låst garage och det är meningen man ska få ett sms med kod till dörren. Men det kom aldrig något sms. Bosse ringde supporten och frågade vad som var fel och fick svar att bilen var avbokats. Vad var nu detta, hade vi lyckats fibbla med sunfleet appen och avbokat bilen? Det kändes inte helt sannolikt, men vad som gått fel vet vi inte. Det var bara att acceptera läget och försöka hitta en ny hyrbil, men det fanns ingen ledig. Efter en del surfande på telefonen hittade Leena en ledig bil till nästa dag på Circle K, så den bokade vi.

Här kom vi inte in

Det blev ingen burkjakt, istället åkte vi hem och bryggde öl som egentligen var inplanerat till nästa dag. Men det var inga problem att stuva om i planeringen. Bryggningen gick bra och blev lagom klar till att vi skulle åka till Sensommarens Öl-Event. Det var en trevlig tillställning där vi stannade längre än vad vi planerat.

Eventlokalen Öleriet

På vägen hem gick vi förbi den nya virtuella cachen Fifteen days of fame, and beyond som finns vid Gamla Tekniska Högskolan vid Drottninggatan.

BandLEngstrom loggar Fifteen days of fame, and beyond

Nästa morgon gjorde vi ett nytt försök. På Circle K gick det bättre att få ut hyrbilen och vi kunde ge oss av att logga de burkar vi saknade för Challenge Norsbol #8 – Ytterligheter AB län. Challengen går ut på att man ska logga ett visst antal burkar längst bort i olika vädersträck i alla av Stockholms läns kommuner. Vi saknade burkar som låg längst bort i Södertälje, Salem, Värmdö, Vallentuna, Norrtälje, Upplands Bro och Upplands Väsby.

På den utzoomade kartbilden såg det ut som alla burkarna låg enkelt till vid vägar, men så var det naturligtvis inte. Det finns en förklaring till varför vi inte loggat de burkarna som saknades. Zoomar man in syns det tydligt att dagen skulle innehålla en hel del skogspromenader och den första i Södertälje blev den jobbigaste. Det hade inte blivit så jobbigt om vi nöjt oss med den burk vi behövde, men när Bosse ser ett kluster av burkar kan han inte slita sig. Fem burkar senare och flera höga benlyft över snårig terräng satt vi åter i bilen och styrde mot nästa kommun.

Dagens första cache

Tillbaka vid bilen

De sydligaste kommunerna loggades först och sen körde vi genom stan till de norra kommunerna. I Upplands Väsby kommun passerade vi ett café då vi besökte Ängsjö. Där köpte vi det som kanske blev årets sista sommarglass.

Whiskyglass

Häftig lekpark

Vi jobbade oss vidare från kommun till kommun och kom slutligen till Norrtälje kommun där dagens sista cache loggades. Eller kanske inte, nu hoppade Bosse glatt ut då burkar nära vägen loggades då vi körde mot motorvägen.

Bosse

Vem skjuter på skylten?

Sjön Sparren i Vallentuna

Checkern för challengen fungerade inte till 100% så vi tog även hjälp av project-gc suveräna funktion Karta NÖSV/äldsta. Då kunde vi bekräfta att de burkar vi loggat överensstämde med kravet för challengen.

Tillbaka i London

Vi lämnade Ipswich och körde tillbaka till London. Där hade vi sådan tur att vi fick en parkering precis utanför hotellet. Incheckningen gick snabbt och lika snabba var vi att slänga in väskorna och ge oss ut på Londons gator. Eftersom det var söndag var det full aktivitet vid Speakers Corner.

En av många talare vid Speakers Corner

Det var mycket folk på gatorna så istället för att gå och trängas valde vi att åka buss till Covent Garden dit The Whisky Exchange flyttat. Den nya lokalen var mycket bättre än den förra. Större och med mer urval. I hela nedre planet fanns allt vi kunde tänka oss och där köpte vi några rariteter som kommer ingå i årets whiskykalender.

The Whisky Exchange

Covent Garden

Vi hade gjort det vi ville göra så nu skulle vi göra det alla ville, att gå på brittiska pubar och dricka öl.

Mot nästa pub

Themsen

Det var riktigt bra väder i London den här helgen. På kvällen behövdes ingen jacka och vi satt på en uteservering med utsikt över Themsen och njöt långt in på kvällen.

Utsikten från restaurangen

Regent Street

Nästa dag var det dags att åka hem. Men innan vi satte oss i bilen gick en morgonpigg Leena för att logga mysten The wall. Det var en snygg cache som fick en favoritpoäng.

Den morgonpigge vänta på att övriga ska komma ut

På Heathrow har de bra whiskyutbud och där köpte vi en hel del för ett par år sedan till whiskykalendern. Den gången blev säljaren så nöjd med det han fick sälja så han gav oss sitt visitkort. Han bad oss ringa innan vi kom nästa gång så skulle han ordna kvalitetswhisky till oss. Kortet sparade vi men ringde aldrig inför den här resan för vi trodde nog inte han skulle jobba kvar där. Men döm av vår förvåning när vi stod och diskuterade nya inköp med en säljare då han, killen vi mötte för två år sedan, kom fram och sa att han kände igen oss. Vi tittade förvånat på honom och undrade om det verkligen var samma kille. Då började han räkna upp de flaskor vi köpte den gången. Vi blev mäkta imponerade. Inköpen vi gjorde den här gången gör väl att en säljare till kommer känna igen oss nästa gång.

Gunslingers and Showgirls

Innan vi åkte till träffområdet gick vi för att logga Quacked flower pot som finns hundra meter från hotellet.

GC Hotell?

Annars började dagen med en ride out, men vi hade inga motorcyklar så vi fick hitta på något annat.

Körledarna får instruktioner

Ride Out

Kevin och Sally valde att åka med oss istället för att åka på ride out. De guidade vår lilla grupp i Orford, en by med lång historik.

Orford Castle byggdes mellan 1165 och 1173

Ett av många gamla hus

På ett stort fält hade byborna ordnat en festival med en massa olika tävlingar. De tävlade om allt möjligt så som bästa potatisen, snyggaste bilen, finaste teckningen, finaste blommorna, starkaste dragkampslaget och mycket mer. Mest imponerades vi av de gamla bilarna och jätte pumporna. Den största pumpan vägde 247kg.

Kevin, Sally och Leena strosar runt på festivalen

En mycket exklusiv bil

Jätte pumpor

Potatisarna till höger vann förstapris

Frukt och grönsakstävling

På kvällen var det maskerad på MC träffen med temat Gunslingers and Showgirls. Vi klädde ut oss till Three Amigos and Showgirls. Det blev väldigt lyckat då många tyckte vi hade de bästa kostymerna. All heder till Leena som kom på idén om hur vi skulle se ut.

Three Amigos

Showgirls

Three Amigos

Tydliga spår efter Evas boa

Firade en 20 åring i Ipswich

På hotellet hade de kontinental frukost och inget för Leenas glutenkänsliga mage. Istället för att äta den gick vi till ett café och köpte bättre och näringsrik frukost. Mätta i magen fortsatte vi till de två virtuella cacherna The London Rainbow Cache 5 – Blue och The London Rainbow Cache 2 – Orange.

Puben stängd men en virtuell loggad

På tillbakavägen passerade vi två earthcacher. Belgravia Fossils ligger precis utanför en butik och när vi höll på att studera fossilerna kom en kille ut och frågade vad vi höll på med. Vi sa att vi är intresserade av fossiler och han berättade att det fanns gott om sådana här på den gamla stenbeläggningen.

Via earthcachen Stonicles återvände vi till hotellet där vi hämtade våra väskor. Sen hämtade vi hyrbilen för att åka och fira en 20 åring i Ipswich.

Micke och Ingela tar en selfie på väg att hämta hyrbilen

ACE Café, en given plats att besöka för MC knuttar

Även idag hade vi en lucka i mystkalendern som skulle täckas. I ett villaområde stannade vi för att ge oss på The Mile High Club Challenge. Det var långt att gå över ett fält till en skogsdunge där cachen skulle finnas. Det visade sig att burken var i ett träd men högre upp än vi klarade att klättra utan utrustning. Tiden tickade på och vi kände oss stressade eftersom vi hade en tid att passa. Den cachen gick inte att logga så vi återvände till bilen och körde istället till Famous people of Ruislip – mbtkz Challenge Cache. I ett tätt buskage skulle en lite bison finnas och vi kände att det här kunde bli svårt. Men vi hade tur, den hängde precis framför Leenas ansikte.

Kö på M25 och tiden började rinna ifrån oss

Vad var det nu för 20 åring vi skulle fira i Ipswich? Jo det var så att vår gode vän Kevin skulle avgå som president i MC klubben VSOC. Han har suttit på den posten i 20 år och man hade ordnat en stor avtackningsfest för honom. Tiden var knapp att vi skulle hinna fram. För att göra det ännu mera spännande blev vi tvungna att stanna vid en järnvägsövergång och invänta ett tåg som skulle passera.

Lite stressade för att inte hinna fram i tid

När vi kom fram hade ceremonin börjat. Vid scenen stod Kevin och fick höra det ena tacktalet efter det andra. De läste upp tacktal från flera utländska MC klubbar och när de nämnde Sverige klev vi fram till Kevin. Snacka om att han blev lång i ansiktet för han hade inte en aning om att vi skulle dyka upp på festen.

Grattis Kevin

Whiskyaffären hade flyttat

London är den stad vi besökt flest gånger utanför Sverige och det var åter dags att sätta våra fötter på engelsk mark. Målet med resan var inte att geocacha utan att fira en 20 åring. Mer om det i kommande inlägg. Med på resan var även Klasse o Eva och Ingela o Micke. Som tur är känner de till våran stora hobby och brukar ha tålamod med oss då vi vill logga en cache, så någon burk skulle vi säkert hinna med.

Svensk reklam i tunnelbanan

Första dagen guidade vi Ingela o Micke till välkända platser i London eftersom det var första gången de besökte England.

Big Ben

Shakespeare Theatre

Norsk kung

Klasse och Micke på väg mot nästa sevärdhet

Tillbaka på platsen där vi förlovade oss för 17 år sedan

Det var en sak vi ville göra och det var att gå till The Whisky Exchange som vi alltid besöker när vi är i London. Men snopna fick vi se att butiken flyttat från South Bank till Covent Garden. De skulle strax stänga så vi fick satsa på att hinna dit en annan dag.

En av våra favoritpubar där vi åt middag

St Paul’s Cathedral

Efter att gått en massa kilometrar och slungat några öl på brittiska pubar var det dags att återvända till hotellet. Men för BandLEngstrom blev det en omväg eftersom vi hade en lucka i mystkalendern som skulle täckas just denna dag. Leena hade löst Chelsea Series: Once Lived here innan vi lämnade Sverige. Med hjälp av ledtråd och ganska mycket tur kunde vi snabbt lokalisera burken och signera den, som annars kunnat bli ett långdraget letande.

Leena signerar loggen

Korintiska kolonner

Vi har i över ett år haft en plan på hur vi ska logga multin BiB14 – Korintiska kolonner men saknat rätt geo verktyg. Det är tänkt att man ska lösa delstegen på ett sätt, men vår plan var att lösa de på ett helt annat sätt. Har man inte det ”rätta” verktyget får man vara kreativ och hitta på andra lösningar. bunker12 visste vi hade det vi behövde och när vi senast träffades fick vi veta att det vi ser som ett geo verktyg hade uppgraderats till en bättre modell. Vi berättade om våra planer och hur vi tänkt lösa delstegen. Det nappade bunker12 på så vi bestämde träff dagen efter.

Moderns geo verktyg

Vid första delsteget fick vi vissa problem trots att vi hade en helt lysande plan. Men efter en del trixande kom vi vidare till nästa delsteg.

bunker12 rattar den lilla farkosten

Multin består av flera delsteg och vi modifierade hela tiden hur vi löste delstegen så vi blev effektivare och snabbare. När alla delstegen var insamlade fick Leena visa hur klättervillig hon är när det finns en burk i ett träd.

Leena i toppen av trädet

Det var 1 år och 7 månader senast någon loggade multin. Nu finns även BandLEngstrom och bunker12 nick på loggremsan.

BandLEngstrom och bunker12

Longyearbyen

Idag skulle vi hålla oss i Longyearbyen och ge oss på de cacher som finns i området. På väg ner till byn mötte vi TheShrimpMan som skulle till This is Mine 2. Då stuvade vi om vår plan och hakade på till gruvan i stället. Den nedlagda gruvan ligger 120 meter upp på berget och det var ganska brant stigning dit. När vi kom fram hade vi fin utsikt över dalen.

På väg till gruvan

Bosse

Gruvan

Utsikt från gruvan

Bosse skymmer vyn från Gruvan

I byn finns en del cacher som loggades. Sen var det dags att ge sig på Svalbards enda wherigo. Wheryshort in Longyearbyen var inte lång och helt bugg fri, vilket inte alla wherigo är. Efter att gått den korta promenaden och svarat rätt på frågorna hittade vi burken och kunde signera loggboken.

Longyearbyen

Staty av gruvarbetare

Har T@bibito hittat en Bar, en cache eller en hundkoja?

Brevlåda modell större

I flera hus måste man ta av sig skorna och det behövde vi även göra på Svalbard Museum. Först trodde vi det var en vintergrej att de inte ville få in snö, men frågan är om det inte beror på smuts från kol som fastnar under skorna.

Skorna av på Svalbars museum

Snöskoterparkering

Det var inte ovanligt att vi såg personer med gevär. Ska man gå utanför byn måste man ha gevär med tanke på de 3000 isbjörnar som finns på Svalbard. När vi gick inne i byn tänkte vi inte så mycket på isbjörnar, men när vi gick på grusvägen i riktning mot flygplatsen så fanns tanken där. Flera andra var ute och gick så vi kände oss trots allt trygga.

Gevär sågs överallt men på banken fick man inte bära vapen

Här blev det en DNF loggad

Inga isbjörnar i sikte

Det här var det närmaste vi kom en isbjörn

På berget bredvid flygplatsen ligger Noah’s Ark, ett stort lagerhus insprängt i berget. Där lagras 840.000 olika frösorter från hela världen som ett reservlager utifall en växt skulle utrotas. Man får inte gå in. Utsidan är ganska anspråkslös och skvallrar inte om vad som finns där inne.

Frölagret

Vi återvände till fots till Longyearbyen och då visade trippmätaren att vi hade gått 20 km. Det var nu kväll och vi var förtjänta av middag och en varsin öl. Flyget skulle inte gå förrän klockan 02:30 så vi hade gått om tid på oss.

På väg mot kvällens middag

Det fanns två cacher kvar att logga en bit bortom flygplatsen, så när taxin hämtade oss bad vi att få åka en lite omväg. På väg dit såg vi en polarräv springa över vägen. Förutom vitvalarna var räven det mest exotiska djur vi såg på Svalbard. När THE NORTHERNMOST CAMPSITE IN THE WORLD och Vestpynten lighthouse loggats checkade vi in på flygplatsen och tackade Svalbard för oss. Kanske ses vi igen en annan gång.

Burkjakt med taxi

THE NORTHERNMOST CAMPSITE IN THE WORLD

Dags att åka hem

Pyramiden på Svalbard

På Svalbard bor 2100 bofasta och över 3000 isbjörnar, så när vi åkte på båttur hade vi viss förhoppning att få se isbjörnar.

Säkerhetsgenomgång

På väg ut ur viken såg vi tre vitvalar. De snuddade bara vattenytan så det blev inga bilder på dem. Vi var välklädda så det kändes behagligt att stå på däck trots de svala vindarna. Solen gjorde sitt bästa för att värma oss men termometern kom inte över 7 grader.

Spaning efter valar

Besök i kaptenshytten

Leena och T@bibito stod i fören och tittade då mannen bredvid frågade om vi var geocachare. Det var Sunny Hill. Med på resan var även TheShrimpMan. Festligt med flera geocachare på båtturen.

Vi skulle åka ganska långt så en kopp kaffe i baren hann vi med. När vi satt där saktade båten in och folk strömmade upp på däck. Något var på gång. Guiden pekade på en liten stuga och förklarade att dörren varit stängd dagen innan med tunga trästockar mot dörren, men nu var dörren öppen och stockarna låg som plockepinn. Det var med största sannolikhet en isbjörn som varit där. Båten krusade sakta längsmed kusten och vi var hoppfulla att få se isbjörnen, men den var inte kvar.

En liten stuga med öppen dörr

Till lunch serverades grillade revben, lax och valkött. Bosse var tveksam till att äta valkött med tanke på utrotningshot mot dessa djur, men fick ändå en bit. Det smakade som kött och konsistensen var som lever.

Nära Nordenskiöldglaciären gjorde vi stopp för att hämta upp en grupp med guide som bott i vildmarken den senaste veckan. En gummibåt hissades ner som körde ett par vändor fram och tillbaka för att hämta folk och packning.

Gummibåten lastas av

Fler som ville åka med oss

De klättrade ombord på en liten repstege

Färden fortsatte närmare Nordenskiöldglaciären. Det vi såg av glaciären var bara en liten del. Glaciärområdet är stort och det finns många glaciärer på Svalbard, även synliga från Longyearbyen där vi bor.

Nordenskiöldglaciären

Nordenskiöldglaciären

Nordenskiöldglaciären

En bit glaciäris fiskades upp från havet och på däck serverades whisky med glaciäris. Det händer aldrig att vi dricker fulwhisky med is, men den här gången gjorde vi ett undantag.

Glaciäris

Whisky serverades till alla som ville smaka

Fulwhisky med glaciäris

Leena och T@bibito

Båten styrdes nu till Pyramiden, platsen vi alla sett fram emot. Pyramiden är en gruvort som grundades av Sverige 1910 och var svenskt fram till 1927 då det såldes till dåvarande Sovietunionen. Namnet Pyramiden har orten fått från den pyramidliknande topp som finns på ett av bergen. Sovjetunionen bröt kol i gruvan fram till slutet av 1990-talet då det nya landet Ryssland tyckte driften var för dyr och lade ner verksamhetet. Som mest bodde där 1200 personer. Idag bor 3 personer året om på Pyramiden, men under högsäsong utökas detta med några guider.

Pyramiden

Klart för landstigning

Pyramiden med det svenska och ryska namnet

Gruvan ligger en bra bit upp på berget

Arbetarbostäder

Pyramiden

Ingen AC behövdes i husen. De små boxarna i fönstren är naturliga kyl/frysboxar

Pyramiden

Pyramiden

BandLEngstrom utanför sport och kulturhuset

Spår från Sovietunionen

Spår från Sovietunionen

Kulturhuset

Sporthallen

Gammal bok från 1940

Pyramiden

Geocaching gänget

Pyramiden

Matsalen

Köket

Köket

Matsalen

Gammal telefon

På väg tillbaka passerade vi Skansbukta där det finns en nysläppt earthcache. Vi och T@bibito knåpade ihop svaren och skickade in det till CO som tackade och svarade att vi kunde logga FTF. Tack för det.

En gammal gruva längst ner i mitten

FTF gänget

Innan vi styrde tillbaka till Longyearbyen passerade vi Svenskehuset. Huset är från 1872 och det äldsta på Svalbard. Huset användes av André då han 1897 försökte nå Nordpolen med luftballong.

Tillbaka i Longyearbyen gick vi till Sval Bar för att hålla eventet Meet the Swedes. Förutom oss och T@bibito kom även Sunny Hill och TheShrimpMan. Vi åt och drack ”billigt”. Vi har hört att priserna är höga i Norge men på Svalbard kändes priserna lägre än i Sverige och det beror på att man inte har någon moms på Svalbard, eller i alla fall väldigt låg moms.

Meet the Swedes      Foto: TheShrimpMan

När eventet var slut gick vi en runda i byn och loggade oss tillbaka till hotellet.

Geocaching vid midnatt

Svalbard, here we come

Så var det dags för ny utlandsresa. Termometern i fönstret visade 24 grader så frågan var vad vi skulle packa med oss? Badbyxor, solkräm och solglasögon? Nej inte riktigt, vi behövde helt andra saker.

Del av packningen

Door To Gate bussen hämtade oss på utsatt tid och körde till Arlanda.

Redo för avfärd

Vid Upplands Väsby var det kö och trafiken kröp sakta fram. Det var gott om tid innan vårat plan skulle gå så vi kände ingen stress. I vägrenen körde två Taxi 020 bilar förbi kön. Konstigt att de fått en egen fil. Trafiken leddes in på en bensinmack och ut lite längre fram. En taxi från Taxi 020 hade krockat (inte konstigt så som de kör) med en personbil och det såg inte bra ut. Då vi passerade såg vi hur ambulanspersonalen satte en nackkrage på en person.

Olycka på E4

När väskan var incheckad gick vi till Terminal 4 för att logga T4 or…. Sen tog vi oss igenom säkerhetskontrollen och klev ombord på Oslo planet.

I Oslo var det flera timmar kvar innan vi skulle kliva ombord på flyget som skulle ta oss till Svalbard. Att bara sitta och vänta var inget alternativ när det finns cacher utanför terminalen. Vi började med Oslo International Airport (OSL) TB Hotel som låg närmast vid parkeringsgaraget och fortsatte till fem andra cacher på rimligt avstånd.

Leena signerar loggboken

En lång gång mot nästa cache

Visar pilen var nästa burk finns?

Fint litet hus

Tillbaka i terminalen träffade vi T@bibito som valt att flyga med ett annat plan. Men nu klev vi ombord på samma plan med samma destination. Svalbard, here we come!

Svalbard, here we come!

Trots att det var över midnatt när vi landade i Longyearbyen så var det fullt dagsljus. Termometern visade 7 grader, lite skillnad mot de 24 vi hade i Stockholm. Tänk positivt, skönt att svalka sig.

Framme på Svalbard

Vi hade lite sug på att ge oss ut på burkjakt eftersom det var så pass ljust, men vi skulle upp tidigt nästa dag och behövde den lilla sömn vi kunde få.

En inte livs levande isbjörn