Inga bilder från Jeita Grotto

Idag tänkte vi utforska områden strax utanför Beirut. Precis som igår blev vi hämtade utanför hotellet men av en ny chaufför som heter Christian. Han var minst lika trevlig som gårdagens chaufför. Han visade stolt ett foto att han hade varit chaufför åt Marie Le Pen.

T@bibito, Leena och Christian

Christian och Marie Le Pen

Tät trafik ut ur Beirut

HV71 dekal på rutan

Första stoppet gjorde vi vid Dog River. Det är en av få övergångar från norr till Beirut. 2006 tillfångatogs två israeliska soldater av Hizbollah och det utlöste Libanonkriget. Israel bombade då bland annat bron vid Dog River för att förhindra transporter till Beirut.

Dog River

Gamla vägen till Beirut

Tunnel till Beirut från Dog River

Det var här Israel bombade broarna

Dog River är en historisk och viktig övergång. På berget finns många minnestavlor och en av de äldsta är från 1276 f.Kr.

Minnestavlor från 1276 f.Kr.

Lite längre bort finns Dog River Ancient Bridge, en bro och akvedukt från romartiden. Cachen hade flyttats så hinten och spoilerbilden stämde inte. Men T@bibito lyckades tillslut hitta burken med hjälp av en annan bild.

Dog River Ancient Bridge

Akvedukt

Bosse letar efter cachen.      Foto: T@bibito

Inte långt från Beirut ligger Jeita Grotto. Med linbana tog vi oss till den övre ingången till grottan.

Leena och T@bibito

Grottan består av två sammanhängande grottor i två nivåer. Den övre grottan är 2,1 km lång och av dem är 750 meter öppen för besökare. Innan vi gick in fick vi lämna ifrån oss telefoner och kameror som låstes in i skåp eftersom det är fotoförbud i grottan. Vi kom till i en jättelik sal som är 120 meter hög. I grottan finns massor av enorma stalagmiter och stalaktiter. Grottan är vacker och väldigt stor, helt klart den största vi varit inne i.

Eftersom det var fotoförbud i grottan fick vi inte med oss några bilder därifrån. Men på Youtube finns ett bildspel och film från grottan som kan ses här.

Loggning av earth cachen Jeita Grotto

När vi kom ut åkte vi ett litet tåg till den nedre ingången. Där finns en sjö som vi med hjälp av båt åkte längre in i grottan. Den nedre grottan är 6,2 km lång, men så långt fick vi inte åka.

Det var dags för lunch och Christian körde oss till ett underbart matställe i den gamla delen av Byblos.

Restaurangen

Byblos är en av världens äldsta städer och tros ha varit bebott 5000 år f.Kr. Byblierna, som invånarna kallades, blev kända för sin papyrushandel. De exporterade bland annat papyros till Grekland som gav papyroset namnet biblos som senare ändrades till biblion, som i sin tur kan ha gett namn till bibeln.

Byblos

Byblos

Byblos

Byblos      Foto: T@bibito

Loggning av cache i Byblos

Mätta och belåtna körde vi till byarna i bergen närmast Beirut. Oj, oj, oj, här var det vackert. Underbar utsikt och många fina hus kantade vägarna. När vi kom till Broummana kände vi att där skulle vi vilja bo om vi någon gång återvänder till Libanon.

Vy från Broummana

Christian hade inte visat något intresse för geocaching tidigare under dagen, men nu ville han sträcka på benen och följde med till multin The chapel of Broummana. Vi förklarade de olika stegen för Christian och han hjälpte till att leta efter burken. Bosse hittade nanon och visade burken för Christian. Han blev förvånad hur liten burken var. När Bosse återplacerade burken bad vi Christian titta efter den, men han såg den inte. Bosse pekade på nanon och Christian sken upp i ett leende.

The chapel of Broummana

Christian och BandLEngstrom

Tillbaka i Beirut strosade vi runt i de centrala delarna av staden och hamnade på en pub där vi kunde vila fötterna. Kyparen var nyfiken på oss och vi berättade hur vi hamnat i Beirut och vad vi gjorde där. Vi pratade naturligtvis även om geocaching som han först inte riktigt förstod vad det var. Det festliga var att han senare kom tillbaka och berättade att han tittat på filmer om geocaching på Youtube och ville veta mer. Kanske har vi väckt intresset hos ännu en ny geocachare.

Beirut

Beirut

Beirut

Parkeringsvakt i en glasbur.     Foto: T@bibito

Vid ett torg letade vi efter Starco & Co. En herre satt på marken och tittade på oss. Det gick inte att smyga så vi var helt öppna med vad vi höll på med. Däremot började en vakt titta lite väl mycket på oss, så vi satte oss en stund hos herrn på marken. Vi förklarade vad vi höll på med men han pratade varken engelska, franska eller tyska som annars många pratar här. Vakten försvann och vi kunde fortsätta sökandet. Bosse hittade den lilla nanon. Vi satte oss igen hos herrn på marken och visade vad vi hittat. Tror inte han förstod mer av det, men han verkade glad att vi satt en stund med honom.

T@bibito, ”herrn” och BandLEngstrom

Gata i Beirut.      Foto: T@bibito

Nästa dag skulle vi flyga hem och bli hämtade på hotellet kl 03:30. Det blev därför ingen sen kväll för oss. Någon frukost skulle vi inte hinna äta på hotellet. Därför gick vi till närmsta affär för att köpa något till nästa morgon. Vid kyldisken trängs vi med en vad vi trodde libanesik familj. Pappan och sonen i familjen vände sig till oss och frågade om vi pratade svenska. Det visade sig vara en familj från Malmö som inte alls var libaneser utan före detta flyktingar från Irak. Alla pratade bra svenska och bäst pratade de tre barnen. Inte så konstigt eftersom de var födda i Sverige.

I hotellhissen. Hur tänkte de här?

Spännande att det blir vintertid samma natt som vi ska flyga hem

Categories: Geocaching | Lämna en kommentar

Inläggsnavigering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: