Vasaloppsleden

I två år har vi pratat om att cykla Vasaloppsleden men det har aldrig blivit av. Nu när vi skaffat el-cyklar kändes det som ett enklare projekt även om det är en lång sträcka som ska avverkas. Först tänkte vi åka till Mora i somras för att cykla denna led, men CKAI avrådde oss eftersom det är mycket mygg just då. De föreslog istället att vi skulle försöka i september. Okej tänkte vi, då har vi tid att planera och hitta en helg som passar.

Igår loggade vi P.I.G. trailen, men den egentliga anledningen till att vi först bokade att åka till Mora var Vasaloppsleden. För att hinna med allt vi ville göra tog vi en semesterdag och förlängde helgen.

Vi startade vid mål, det vill säga målet för Vasaloppet. Den första cachen Vasaloppsleden #1 – Målgång tjuvstartade vi med att logga dagen innan. Nu skulle vi inte skida fram längsmed Vasaloppsspåret utan cykla Vasaloppsleden som har en snarlik sträckning. Trailen består av 92 cacher och börjar i centrala Mora och slutar några kilometer väster om Evertsberg.

Vi startade prick klockan 09:00 med att lämna målområdet. Den första delen av leden består främst av löparspår med hårdpackat underlag som gick bra att cykla på.

I börjat satt cacherna ganska tätt men senare kom vi till partier där det var flera hundra meter mellan cacherna. För att försäkra oss om att cyklarnas batterier skulle räcka hela vägen till Evertsberg och tillbaka till Mora, valde vi att cykla med ekonomiläget. Det gjorde att vi fick ta i lite mer i uppförsbackarna.

En del av burkarna var placerade en bit från leden, så vi fick gå in i skogen för att leta fram burkarna. Men inga var svårt gömda så det var inga problem att hitta dem.

Den enklaste, som ändå kanske var den svåraste, var den då vi kom till vindskyddet. Vindskyddet var placerat på en mindre kulle. Enligt hinten skulle burken vara vid taket, så Bosse gick runt och finkammade taket utan att hitta burken. Hmm, var den här svårare gömd än tidigare burkar? Nej då, den var mycket enklare. Burken låg nämligen helt synlig på bordet i vindskyddet. Antagligen hade någon hittat burken och lagt den där. Bosse hittade ett utrymme i taket där burken passade, så nu stämmer hinten igen.

Vi skulle passera över en bro där det stod en barnfamilj med en hund. Den stora hunden, modell draghund, stod mitt på bron och blängde på oss och vägrade flytta på sig. Kändes inte som vi ville mucka med hunden, så vi gav oss och cyklade på sidan.

Som sagt var en del burkar en bit in i skogen. Fångstgropen var en av dessa. Förr i tiden fångade man älg genom att gräva gropar som var 3-4 meter breda och omkring 2,5 meter djupa. Den typen av jakt förbjöds i mitten av 1800-talet.

I Oxberg var det kalas. Vi gjorde en lite avstickare hem till vår vän Limpan som fyllde 60 år just denna dag. Han visste inte att vi skulle komma, så när vi klev upp på farstukvisten sjöng vi jag må du leva. Han blev nog lite snopen men glad.

Efter den korta pausen fortsatte vi till Vasaloppsleden #56 – Petroleum Tango och sen tillbaka till leden i skogen.

Nu blev underlaget mycket sämre. De hade antagligen kört med någon skogsmaskin på leden och försökt jämna ut marken med jord. Det var mjukt och tungtrampat så vissa bitar klev vi av och ledde cyklarna.

Det finns burkar längs leden som inte ingår i serien, men de loggades förstås också. En av dessa var Axi kvarn som är en vacker plats och som gjord att dricka sitt kaffe på. Men vi hade nyss fikat så det blev bara en titt på stället.

Några kilometer senare kom vi fram till Vasaloppsleden #84 – Evertsberg. Förutom att det är en stor kontrollplats under Vasaloppet finns där även en rolig myst. Mysten är enkel att lösa på plats och fick en favoritpoäng av oss.

Nu var det inte långt kvar. Vi fortsatte in i skogen och loggade några till, men de allra sista cacherna kunde vi ta oss till via den asfalterade Vasaloppsvägen. När Vasaloppsleden #92 – Delning loggades, som var den allra sista cachen i serien, så kändes det bra att det inte var fler burkar. Det som fans där framme var en myr och där ville vi inte cykla.

Klockan var 17:30 när vi vände tillbaka och då valde vi att cykla på Vasaloppsvägen till Mora.

Ett par timmar senare kom vi till vandrarhemmet och kände oss lagom möra.

Categories: Geocaching | 2 kommentarer

Inläggsnavigering

2 thoughts on “Vasaloppsleden

  1. Per Rockström

    Hej.

    Det var tufft gjort!! Hur lång är sträckan ni cyklade?

    Hälsningar Per

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: