För ett par månader sedan träffade vi hgus1294 i Sjöstan då han var på väg att logga SE UPP – Dont look down. För oss är det nostalgi eftersom den cachen var den allra första vi loggade då vi började med geocaching. Vi hann prata en kort stund innan tvärbanan kom som vi skulle med. Han tyckte vi skulle göra ett försök på Roslagstull som han lagt ut. Okej, sa vi, en dag kommer vi göra ett försök.
Två månader senare kom dagen då vi skulle ge oss på denna D/T 1,5 3,5 som heter Roslagstull. De loggar vi läst antydde att det inte skulle gå att friklättra utan man behövde rep. Så väskan med rep och sele packades och sen gav vi oss iväg mot dagens huvudmål.
På plats kunde vi till en början inte se burken, men efter att ögonen ställt in skärpan syntes burken tydligt från marken. Som kastrep har vi en nylonlina med en schackel i änden som tyngd och med den kan vi slunga iväg tyngden både högt och långt. Men det gäller inte bara att komma högt, man måste träffa rätt gren också och det var inte lätt då det stod ut en massa smågrenar och kvistar. Det krävdes ett flertal försök innan kastet satt där det skulle. Repet drog vi upp och förankrade och sen gjorde Bosse sig i ordning för att klättra upp.
När han kom upp såg han att burken var tom och locket var borta. Inte kul att ingen logg fanns att skriva på, men det var komiskt att pennan fanns kvar. Inget att göra åt så det fick bli en fotologg.
Bravo Lima Eco ready for departure
Roslagstull burken närmar sig
Tom burk
KTH #1 – Albanova skulle enligt tidigare loggar vara svårfunnen eftersom många cachare gjort flera försök innan de hittat burken. Vi kom från ”ovan” och fick göra en tvär landning vid GZ. Landningen blev så tvär att Leena bromsade in och stupade rätt på burken. En typ av gömma som börjar bli smått klassisk.
Leena inför landningen vid KTH #1 – Albanova
Efter två loggade cachar fortsatte vi mot Ropsten och lyckades hitta en djupt snötäckt Lill-Jan med vårt envisa letande. Cykelvägen vi följde gick inte hela vägen fram till Ropsten, den var i alla fall inte plogad hela vägen. Därför gick vi via Hjorthagen och kom till Hjorthagens idrottsplats där det pågick en fotbollsturnering inne i den tältöverklädda fotbollsplanen. En brant trappa ledde oss ner till ropsten och ut på bron mot Lidingö 2.
Lidingöbron
Welcome to the Suffering Island är en multi som börjar mitt på Lidingöbron. Att lösa det första steget var inte så svårt så vi fortsatte mot finalen. När vi kom till det vi först trodde var GZ insåg vi snabbt att det var fel och fick omgruppera. När vi kom till den verkliga GZ var vi på en plats som var fylld av snö. Här skulle vi få jobba för att hitta burken som enligt attributen inte är snösäker. Det blev ett febrilt grävande och vi for fram som två stora grävlingar. Till slut insåg vi att det här inte skulle gå, vi måste ringa en hjälplina. Leena ringde Outride som svarade, ”Geocaching, Wikipedia supporten”. Ja, ja han förstod att vi behövde hjälp. En hint om att vi i alla fall var på rätt plats och letade efter en mycket snöosäker burk på en plats som minimerades till fyra kvadrat gjorde det lite enklare, men inte mycket. Vi tänker inte erkänna att vi nästan gav upp men Leena tjoade glatt när hon fick fram burken.
BandLEngstrom 
Senaste Kommentarerna